N\u00e4r jag var gravid funderade vi mycket p\u00e5 hur vi skulle kunna forts\u00e4tta uppleva \u00e4ventyr med barn. Vi har alltid \u00e4lskat att resa och ville hitta olika s\u00e4tt som skulle fungera f\u00f6r v\u00e5r framtida lilla familj. Magen v\u00e4xte och samtidigt v\u00e4xte \u00e4ven en dr\u00f6m om att \u00e5ka iv\u00e4g under v\u00e5r f\u00f6r\u00e4ldraledighet med den lilla bebisen. Lillan kom till v\u00e4rlden och efter n\u00e5gra m\u00e5nader b\u00f6rjade dr\u00f6mmen sakta bli till verklighet genom samtal och diskussioner. Vi fick chansen att bege oss och d\u00e5 tog vi den.
Just nu befinner sig allts\u00e5 lilla familjen p\u00e5 sitt f\u00f6rsta \u00e4ventyr! S\u00e5 nu sitter jag h\u00e4r ute p\u00e5 balkongen ikl\u00e4dd T-shirt, njuter av februarisolen och 20 grader medan jag skriver det h\u00e4r inl\u00e4gget med fingrar som fortfarande doftar f\u00e4rsk apelsin efter fruktstunden. Allt k\u00e4nns helt r\u00e4tt. Livet \u00e4r ju till f\u00f6r att upplevas. Efter alla klartecken som beh\u00f6vdes hyrde vi en l\u00e4genhet under hela februari m\u00e5nad i Algarve, Portugals s\u00f6dra kust. Takbox ink\u00f6ptes, bl\u00f6jor och tv\u00e4ttlappar likas\u00e5. Packningslistan blev l\u00e4ngre \u00e4n vanligt med barn men det var inga bekymmer.
Ja, det var en stor resa. ”Oftast \u00e4r det mentala steget mellan att g\u00f6ra eller inte g\u00f6ra st\u00f6rre \u00e4n det fysiska” som en vis man en g\u00e5ng sa. Det handlar om att v\u00e5ga ta steget, sedan blir allt s\u00e5 l\u00e4tt. Vi hade en ungef\u00e4rlig rutt och en prelimin\u00e4r packningslista. Och vips s\u00e5 var vi p\u00e5 v\u00e4g! Allt beh\u00f6ver inte vara s\u00e5 himla kontrollerat eller planerat, \u00e4ven om man har barn. Vi k\u00f6rde efter Google maps p\u00e5 telefonen och p\u00e5 v\u00e4gen gjorde vi n\u00e5gra stopp hos b\u00e5de familj och sl\u00e4ktingar. N\u00e4r vi kom ner mot s\u00f6dra Frankrike best\u00e4mde vi oss f\u00f6r att boka ett hotellrum f\u00f6r natten vilket f\u00f6rde oss till en vacker liten stad. Efter 340 mil kom vi \u00e4ntligen fram och kunde fira Lillans 6m\u00e5nadersdag.
Och nu \u00e4r vi h\u00e4r! Bland solljus, palmer, fantastiska str\u00e4nder och underbara solnedg\u00e5ngar. Varje eftermiddag tar sambon lillan i sele och jag tar ryggs\u00e4cken och s\u00e5 beger vi oss ut p\u00e5 uppt\u00e4cktsf\u00e4rd.
Forts\u00e4ttning f\u00f6ljer… <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e4r jag var gravid funderade vi mycket p\u00e5 hur vi skulle kunna forts\u00e4tta uppleva \u00e4ventyr med barn. Vi har alltid \u00e4lskat att resa och ville hitta olika s\u00e4tt som skulle fungera f\u00f6r v\u00e5r framtida lilla familj. Magen v\u00e4xte och samtidigt v\u00e4xte \u00e4ven en dr\u00f6m om att \u00e5ka iv\u00e4g under v\u00e5r f\u00f6r\u00e4ldraledighet med den lilla bebisen. … <\/p>\n